English

Författare: Lars-Göran Bergström

  • Aktier i fåmansbolag vid skilsmässa

    Aktier i fåmansbolag vid skilsmässa

    En skilsmässa är i sig ofta en traumatisk upplevelse som medför att man hamnar i en tillfällig livskris. För den som är småföretagare kan en skilsmässa få betydande negativa konsekvenser för den privata ekonomin. Det finns därför anledning att se över sin situation och överväga om ett äktenskapsförord skall upprättas. De stora förmögenhetsposterna i boet är i allmänhet fastigheter och företag och är ofta de poster som orsakar mest diskussion mellan makarna.

    En vanlig missuppfattning är att man under äktenskapet har en äganderätt till den andre makens egendom. Det korrekta är att vardera maken äger sina tillgångar och svarar för sina skulder och att den andra maken som huvudregel har en giftorätt till den andra makens nettoöverskott – en rätt som dock bara kan aktualiseras vid bodelning.

    Äktenskapsförord

    Genom ett äktenskapsförord kan man avtala att tillgångar t ex aktier, andelar i handelsbolag eller en enskild firma skall vara enskild egendom. Den andre maken kommer då inte att kunna framställa några anspråk på sådan egendom.  Saknas däremot äktenskapsförord har vardera maken en giftorätt till den andre makens nettoöverskott.

    Det sagda innebär att vid en bodelning, beroende på vilka tillgångar som skall bodelas, kan det bli så att Din maka tillskiftas Dina aktier i ett fåmansbolag. Driver Du ett aktiebolag tillsammans med en kompanjon innebär det också för denne betydande konsekvenser genom att det blir fråga om en ny aktieägare.  För att undvika att en bodelning sker av aktier brukar jag rekommendera att man i aktieägaravtalet föreskriver att aktierna skall göras till enskild egendom genom upprättandet av ett äktenskapsförord. På samma sätt kan man göra när det gäller andelar i handelsbolag.

    Om det inte finns något äktenskapsförord skall de tillgångar och skulder som fanns vid den tidpunkt då ansökan om äktenskapsskillnad gavs in till tingsrätten ingå. Värderingen av tillgångarna skall ske i nära anslutning till det att bodelningen slutförs, antingen genom ett avtal mellan de f d makarna eller genom ett beslut från en bodelningsförrättare.

    När det gäller värderingen av tillgångarna kan det i fråga om vissa tillgångar vara svårt att hitta ett värde som båda parter kan acceptera. En tillgång som ofta medför betydande värderingsproblem är just aktier i ett småföretag. De två alternativa värderingsmetoder som vanligtvis tillämpas i bodelningsärenden går under benämningarna substansvärdemetoden respektive avkastningsmetoden.

    Substansvärdemetoden

    Substansvärdemetoden utgår från bolagets balansräkning, varvid tillgångar och skulder justeras till verkliga värden. Vidare beaktas den latenta skatt som belastar obeskattade reserver. Efter gjorda justeringar av balansräkningen erhålles ett justerat eget kapital som fördelas på antalet aktier, varefter det går att räkna fram ett substansvärde på de aktier som är aktuella i bodelningen.

    Avkastningsmetoden

    Avkastningsmetoden utgår från rörelsens avkastningsförmåga, varvid ett nuvärde av det framtida överskottet beräknas. Vid beräkningen beaktas b l a den bransch som företaget är verksamt inom, marknadens utveckling samt vilket avkastningskrav som är rimligt utifrån rörelsen och marknadens utveckling.

    Vid bestämmande av värdet på aktierna skall i båda fallen även beaktas om aktierna är belastade med en förköpsrätt till ett visst värde samt om den totala aktieposten utgör en majoritets- eller minoritetspost. Av de två värderingsmetoderna tillämpas substansvärdemetoden oftare än avkastningsmetoden.  Vidare skall på samma sätt som gäller vid försäljning av fastigheter beaktas den kapitalvinst som utlöses vid en framtida försäljning. Den beräknade kapitalvinstskatten skall reducera värdet på aktierna som ingår i bodelni ngen.

    Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan Dig och Din maka. Det kräver skriftlig form och skall registreras vid skattemyndigheten för att vara giltigt.

  • Bodelning i samband med äktenskapsskillnad

    Bodelning i samband med äktenskapsskillnad

    I samband med äktenskapsskillnad aktualiseras frågan om fördelning av makarnas tillgångar och hur det förhåller sig med respektive makes skulder efter äktenskapsskillnaden.  Några av de vanligaste frågorna kring ämnet är följande: Vad innebär bodelning? När skall bodelning ske? Vilka tillgångar är föremål för bodelning? Vilket värde skall tillgångarna åsättas? Kan man tvingas att ta över den andre makens skulder? Finns det några formkrav för bodelning och hur går man till väga för att få bodelning till stånd om en make inte medverkar till bodelning?

    Ovannämnda frågor besvaras i korthet nedan.

    Vad innebär bodelning?

    Aktier i fåmansbolag vid skilsmässa

    Bodelning innebär översiktligt att parternas respektive tillgångar efter avdrag för deras respektive skulder fördelas mellan parterna.

    När det gäller makarnas tillgångar utgör dessa s k ”giftorättsgods” förutsatt att man inte upprättat något äktenskapsförord sig emellan som säger något annat eller erhållit egendom i gåva eller via testamente med föreskriften att gåvan/arvet skall utgöra enskild egendom.

    Att egendom utgör giftorättsgods innebär i princip att värdet av egendomen vid bodelning eller dödsfall skall fördelas lika mellan parterna enligt lagens regler. Genom upprättande av äktenskapsförord makar emellan kan makarna avtala att alla eller vissa tillgångar istället skall ha karaktären av ”enskild egendom” vilket innebär att dessa tillgångar inte blir föremål för bodelning.

    Vid bodelning förtecknas varje parts giftorättsgods som det såg ut per ”brytdagen”, d v s den dag som ansökan om äktenskapsskillnad ingavs till tingsrätten. Om en av makarna inger en ensidig ansökan till tingsrätten om äktenskapsskillnad inträffar brytdagen när denna ansökan kom tingsrätten tillhanda.

    Från värdet av respektive parts tillgångar avgår respektive parts skulder. Ett ev. överskott skall därefter delas lika mellan parterna.

    När skall bodelning ske?

    Av lagtexten framgår att bodelning skall ske när ett äktenskap upplöses. Det går emellertid alldeles utmärkt för en make som så önskar att begära bodelning, så snart talan om äktenskapsskillnad väckts, d vs även under en eventuell  betänketid. Bindande avtal om bodelning kan alltså träffas så snart parterna, eller en av parterna, lämnat in ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten.

    Bodelning behövs dock ej i de fall där makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostad eller bohag från den andre maken.

    Bodelning i anledning av äktenskapsskillnad skall som anförts ske efter det att ett äktenskap upplöses. Det finns dock inte, såsom för sambor, någon ”sista dag” för en make att begära bodelning. Det innebär att om bodelning ej skett i anledning av äktenskapsskillnad, kan den make som så önskar begära bodelning även om det förflutit 10 år eller mer efter det att dom på äktenskapsskillnad meddelats. Handläggningen blir då av naturliga orsaker svårare.

    Vilka tillgångar är föremål för bodelning?

    Huvudregeln säger att respektive makes giftorättsgods ingår i bodelningen.

    Alla tillgångar som utgör giftorättsgods ingår dock ej i bodelningen. Från bodelningen undantas personliga tillhörigheter, förutsatt att dess värde inte står i orimlig proportion till värdet av det sammantagna giftorättsgodset.

    Det giftorättsgods (personliga tillhörigheter undantagna) som respektive make var ägare till den dag som ansökan om äktenskapsskillnad ingavs till tingsrätten (”brytdagen”) är det giftorättsgods som blir föremål för bodelning mellan parterna.

    Vilket värde skall tillgångarna åsättas i bodelningen?

    De tillgångar som har ett värde som kan förändras från tid till annan, såsom aktier, fondandelar och exempelvis fastigheter, skall värderas i så nära anslutning till bodelningen som möjligt. Värdering skall ske när boet är ”utrett” som det heter. Från värdet på fastigheter, och övriga tillgångar med latent skattebelastning vid en ev. framtida försäljning skall värdet reduceras med beräknad skatt.

    När det gäller värdet på fastigheter skall även värdet reduceras med beräknad kostnad för mäklararvode vid en ev. framtida försäljning.

    Övriga tillgångar tas upp till dess värde per brytdagen.

    Hantering av skulder i bodelningen

    Som ovan anförts skall från värdet av varje parts giftorättsgods dennes skulder avräknas vid bodelningen. Om det därefter återstår något ekonomiskt överskott skall överskottet delas lika mellan respektive make.

    För det fall en parts skulder vid bodelningen skulle överstiga värdet av dennes giftorättsgods får den skuldsatta parten ensam svara för sin skuld. En make som står kvar med en skuld kan inte kräva av den andre maken att ta del i betalningsansvaret för skulden. En skuld kan alltså inte ”bodelas” till hälften till den andre maken.

    Om två parter gemensamt äger en fastighet, till 50 % vardera, och den ena maken ensam har en skuld som inte motsvaras av värdet i någon tillgång, t e x ett studielån, är huvudregeln som ovan anförts att parten med studieskulden har rätt att avräkna skulden från sin andel i fastighetens värde innan överskottet delas med den andre parten. I och med att den skuldsatta partens överskott därigenom blir mindre kommer skulden indirekt att belasta även den part som inte har någon skuld.

    Det finns i lagen vissa jämkningsregler som en part som känner sig förfördelad kan åberopa under särskilda omständigheter. Dessa går jag emellertid inte in på i denna korta skrift.

    Finns det formkrav för bodelning?

    Av lagtexten framgår att makarna över bodelningen skall upprätta en handling som skrivs under av dem båda.

    Det är emellertid inte någon utomstående, tingsrätt eller annan, som kräver in kopia av avtalet eller kontrollerar att bodelning skett eller som kräver att få se avtalet.

    Om fastighet övergår från en part till en annan kräver Inskrivningsmyndigheten att formen för överlåtelsen framgår. Om överlåtelse av fastighet eller andel i fastighet skett  genom bodelning krävs ett avtal som visar detta för att lagfart skall beviljas för ny ägare.

    Mot bakgrund av att det inte finns någon preskriptionstid för när en make kan begära bodelning efter äktenskapsskillnad är det alltid att rekommendera att man skriver ett avtal över det man enas om i  bodelningen, även om det kan verka överflödigt den dag man är överens.

    Vad gör man om en make motsätter sig bodelning?

    För det fall en make vägrar att medverka till bodelning kan den make som vill få bodelning till stånd, inge en ansökan till den tingsrätt man tillhör och begära att tingsrätten skall utse en bodelningsförrättare att förrätta bodelning mellan parterna.

    Oavsett om den andre maken motsätter sig att tingsrätten utser bodelningsförrättare kommer beslut om förordnande av bodelningsförrättare att meddelas.

    En bodelningsförrättare är en av tingsrätten utsedd opartisk advokat. Advokaten försöker få parterna att enas i bodelningen. Om så ej är möjligt fattar han ett beslut i bodelningsfrågan utifrån lag och praxis. Bodelningsbeslutet kan sedan överklagas av missnöjd part till tingsrätten.

    Kostnaden för bodelningsförrättarens arbete belastar båda parter solidariskt, oavsett vem av parterna som givit in ansökan om bodelningsförrättare.

    INTER:s advokater är specialister inom familjerelaterad juridik och har stor erfarenhet av att upprätta bodelningar. INTER:s advokater företräder regelbundet klienter i bodelningsärenden.

  • Att göra skillnad

    INTER:s jurister har mycket gemensamt. Det mest dominerande är att alla vill känna att vi gör skillnad för våra klienter. Vi vet att varje ny klient och varje nytt ärende är unikt och måste hanteras efter sina förutsättningar. Våra drivkrafter har alltid varit att lösa problemställningar och att vinna mål. Som managing partner är jag stolt över att ha bidragit till att skapa ett team av nyckelmedarbetare som både är dokumenterat skickliga individuellt inom sina specialistområden på samma gång som de är ett genuint sammansvetsat gäng som har roligt på jobbet. Det skapar resultat för våra klienter.

    INTER – upplev skillnaden.

    – Lars-Göran Bergström, advokat och managing partner

  • Några praktiska entreprenadjuridiska frågor

    I denna artikel ska jag beröra några vanligt återkommande problemställningar i entreprenadsammanhang.

    Fel som borde ha upptäckts vid slutbesiktning

    En fråga är hur man ska hantera fel som upptäcks i entreprenaden. Det är inte ovanligt att fel upptäcks även efter det att entreprenaden slutbesiktigats och godkänts. Ett praktiskt fall är när en beställare två månader efter avlämnad och vid slutbesiktning godkänd entreprenad, skriftligen påtalar fel som borde ha upptäckts vid slutbesiktningen. Beställaren kräver ett avhjälpande av entreprenören och håller inne slutlikviden. Entreprenören vägrar avhjälpa felen om inte beställaren först betalar slutlikviden. Beställaren avhjälper då felen själv och tillgodogör sig slutlikviden. Vem gjorde rätt?

    Syftet med besiktningen är att konstatera om det finns fel på entreprenaden. Även om alla fel som finns vid tidpunkten för besiktningen ska antecknas i utlåtandet, finns det ett visst utrymme för beställaren att senare påtala fel som inte antecknats trots att de funnits vid besiktningstillfället. För sådana fel gäller enligt AB 04 kap 7 § 11 att beställaren skriftligen inom sex månader (arton månader om felet är väsentligt) efter entreprenadtidens utgång ska påtala felen för entreprenören. Entreprenören är skyldig att avhjälpa sådana fel. Beställaren å sin sida har inte rätt att innehålla någon del av slutlikviden eftersom felet inte har antecknats i besiktningsutlåtandet. Å andra sidan kan beställaren, under förutsättning av att det innehållna beloppet motsvarar vad det kostar att åtgärda felet, åberopa allmänna kvittningsregler och begära att beloppet går i avräkning mot kostnaden. Här har såväl beställaren och entreprenören gjorde både rätt och fel.

    Slutbesiktning av del av entreprenad

    En annan vanlig fråga är hur man ska hantera en entreprenad som består av två fristående delar. När den ena delen av entreprenaden är färdig vill beställaren i regel ta den i bruk. Entreprenören har normalt inget att invända emot detta, men vill ha slutbesiktning av den färdigställda delen. Beställaren vägrar detta eftersom han bara vill ha en garantitid som löper från när hela entreprenaden är godkänd. Vad gäller?

    Genom AB 04 kap 7 § 2 fastställs att part (ex. entreprenören) har rätt att begära slutbesiktning av färdigställd del av entreprenaden, om beställaren tar eller begär att få ta delen i bruk. Det anges särskilt att garantitiden vid sådant förhållande löper från godkännandet av den aktuella delen till utgången av garantitiden för den sist godkända delen i entreprenaden. Slutbesiktning ska alltså ske eftersom entreprenören begär det och för beställaren spelar garantifrågan inte någon roll.

  • Preskription inom entreprenadförhållande

    Denna artikel rör några noteringar avseende preskriptionstid, d.v.s. tidsfristen för upphörande av rätt till betalning, som gäller för en fordran inom ett entreprenadförhållande. Den generella preskriptionstiden är enligt preskriptionslagen tio år. Förenklat innebär detta att man senast inom tio år från det att fordran tillkom måste framställa krav på betalning eller på annat sätt göra sin rätt gällande mot den som har en skuld.

    Ett lagstadgat undantag från detta är den treåriga preskriptionstid som gäller för en konsumentfordran. Detta innebär att ett krav som en näringsidkare har på en konsument, om kravet avser en vara, en tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren tillhandahållit konsumenten i sin yrkesmässiga verksamhet, måste framställas senast inom tre år.

    Utöver dessa lagstadgade preskriptionstider så innehåller byggsektorns standardavtal ett antal regler avseende preskription som avviker från preskriptionslagen.

    Av AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 19 följer att för entreprenörens fordringar avseende entreprenaden gäller en preskriptionstid om sex månader, räknat från entreprenadens godkännande. För den del av entreprenörens fordringar som avser kontraktssumman eller mervärdesskatt gäller dock en preskriptionstid om två år från entreprenadens godkännande. Även för arbeten utförda efter entreprenaden gäller en preskriptionstid om två år.

    Reglerna i AB 04 kap. 6 § 19 om tvåårig preskription är nya i förhållande till AB 92, enligt vilket preskriptionslagens tioåriga preskription gällde för fordringar som avsåg kontraktssumman, mervärdesskatt och arbeten utförda efter entreprenaden.

    Här skall också nämnas att enligt AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 20, även beställarens fordringar på entreprenören, för arbete som beställaren tillhandahållit under entreprenaden, samt beställarens krav på kreditering för avgående arbete preskriberas sex månader efter entreprenadens godkännande.

    Efter ett korrekt preskriptionsavbrott gäller en preskriptionstid om två år. Preskriptionsavbrott innebär att man inom den reglerade tiden exempelvis fakturerar eller på annat sätt anmäler och meddelar sitt krav, alternativt väcker talan eller åberopar skulden exempelvis vid domstol eller hos Kronofogden.

    AB 04 och ABT 06 hänvisar i övriga fall till preskriptionslagens regler. Detta får bland annat till följd att om entreprenaden inte blir godkänd på sådant sätt som föreskrivs i AB 04 och ABT 06, så gäller istället preskriptionslagens regler om tioårig preskription.

    För underentreprenader enligt AB-U och ABT-U gäller att preskriptionstiderna enligt AB 04 och ABT 06 kap. 6 § 19 skall vara fyra månader (istället för sex månader) respektive 22 månader (istället för två år). Preskriptionstiden för beställarens fordringar motsvarande kap. 6 § 20 skall enligt dessa avtal vara åtta månader.

  • Maskinentreprenör frikänd i åtal om företagsbot

    Maskinentreprenören åtalades för att ha gjort sig skyldig till brott mot arbetsmiljölagen och åklagaren yrkade på utdömande av företagsbot.

    Maskinentreprenören var innehavare av en sk dumper som pga brister ansågs ha förorsakats en dödsolycka. Arbetsmiljöverket beslutade efter inspektion om förbud att använda dumpern intill dess bristerna avhjälptes. En trafikpolis kunde två år senare konstatera att den aktuella dumpern användes av maskinentreprenören på en byggarbetsplats samt att det förelåg samma brister på dumpern som i Arbetsmiljöverkets rapport. Åklagaren påstod att maskinentreprenören uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett förbud meddelat med stöd av arbetsmiljölagen då denne brukat dumpern i strid mot gällande förbud. Åklagaren påstod vidare att maskinentreprenören brutit mot föreskift i arbetsmiljölagen genom att underlåta att utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om annan inträffad olycka vid hantering av dumpern.

    Maskinentreprenören bestred ansvar och gjorde bl a gällande att påtalade fel var åtgärdade eller uppkommit senare utan deras vetskap.

    Vid en samlad bedömning av utredningen i målet ansåg domstolen att åklagaren inte förmått styrka att företrädare för maskinentreprenören haft kännedom om att dumpern fortfarande haft brister och trots detta använt fordonet i bolaget. Inte heller var det styrkt att företrädare för maskinentreprenören vid olyckstillfället haft kännedom om den inträffade olyckan. Mot bakgrund av att det inte var visat att något brott var begånget mot arbetsmiljölagen ogillade domstolen åklagarens talan om företagsbot.

    Maskinentreprenören företräddes av advokaten Lars-Göran Bergström på Advokatfirman INTER.

  • Besiktningens rättsverkan

    Syftet med besiktningen är att ge ett underlag för en bedömning om entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar eller inte. Utgångspunkten för besiktningen är de skriftliga och muntliga överenskommelser som har träffats mellan parterna. Det ingår i besiktningsmannens uppdrag att aktivt verka för att han får ta del av alla handlingar av betydelse. Besiktningsmannen skall noggrant iaktta båda parters rätt även om han har utsetts av beställaren och betalas av denne.

    Besiktningens rättsverkan regleras huvudsakligen i AB kap 7 § 11 och tar sikte på alla besiktningar. Alla besiktningar har en avbrytande verkan på beställarens möjlighet att senare framgångsrikt kunna kräva avhjälpande av påtalat fel. Detta gäller särskilt slut- och garantibesiktning.

    Med fel förstås enligt AB:s begreppsbestämningar en avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på ett kontraktsenligt sätt. Av detta följer att ett otillfredsställande resultat eller en bristande funktion inte nödvändigtvis utgör ett fel eftersom resultatet kan bero av en olämplig konstruktion eller ett föreskrivet olämpligt material eller liknande. Har beställaren inte givit uttryckliga föreskrifter om material eller utförande av i entreprenaden ingående arbeten föreligger fel om arbetet inte har utförts fackmannamässigt eller med ändamålsenligt material. Saknas kvalitetsangivelse för visst material eller arbete skall detta utföras i enlighet med kontraktsarbetena i övrigt.

    I AB:s mening föreligger fel om en installerad maskin är behäftad med ett fabrikationsfel eller om installationen är felaktig. Det är däremot inte fel om en föreskriven maskin inte uppfyller av beställaren avsedd funktion därför att den saknar egenskap som beställaren felaktigt har utgått från att den haft. Vardera parten svarar enligt AB för riktigheten av uppgifter mm som part tillhandahåller. Skulle en besiktningsman vara osäker på var ansvaret ligger finns enligt 7:13 möjlighet att vidta särskild utredning härom.

    De fel som besiktningsmannen fastställer finns vid besiktningen skall noteras i besiktningsutlåtandet och beställaren har därutöver inte rätt att göra gällande andra fel än sådana som särskilt har undantagits i bestämmelsen i 7:11.

    Dolt fel

    Fel som visserligen existerade vid besiktningen, men som då varken märkts eller bort märkas, kan påtalas senare av beställaren. Skulle parterna vara oense om det är ett entreprenadrättsligt fel bör detta konstateras genom en särskild besiktning. Vid avgörande av vad som kan anses vara ett dolt fel utgår man från vad en noggrann, yrkeskunnig besiktningsman skulle ha upptäckt.

    Granskningsfrist

    Beställaren får enligt AB också göra gällande nya fel, som han skriftligen anmält till entreprenören inom 6 månader för ”vanliga fel” och inom 18 månader för ”väsentliga fel” allt från entreprenadtidens utgång.

    Beställarens påtalande

    Fel som beställaren har påtalat vid besiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett vara fel äger beställaren rätt att göra gällande. Sådana påtalade fel skall antecknas i besiktningsutlåtandet.

    Fel i funktion

    Sådana fel som bara kan konstateras genom mätning, provning eller nyttjande äger beställaren också rätt att senare göra gällande. Detta undantag bör dock vara begränsat i tiden till dess funktionen ifråga kan besiktigas. Om funktionen inte kan besiktigas vid slutbesiktningen bör detta ske genom en kompletterande slutbesiktning.

    Innehållet i ett besiktningsutlåtande är ett slag av bevismaterial som kan åberopas av beställaren då det gäller förekomsten av fel i entreprenörens arbete. Det finns inget som hindrar att parterna i en tvist inför domstol eller skiljenämnd använder sig av annan bevisning, ex vittnen, för att bevisa var ansvaret för ett visst fel finns eller beskaffenheten av ett visst påtalat fel. Även om besiktningsmannen har uttalat sig i frågan om ansvaret för fel är hans utlåtande endast vägledande och parterna äger vid rättslig tvist rätt att åberopa vilken bevisning som helst.

  • Angrepp på företagshemligeter

    Fråga:
    Tre av våra anställda har startat eget och marknadsfört sina varor och tjänster till våra kunder för priser som väl understiger våra tidigare. Vi misstänker att de redan i slutet av sina anställningar började ta kontakt med såväl kunder som samarbetspartners och att de använder sig av våra kundregister och prissättningsmallar som de har fått del av under sina anställningar. Kan vi göra något?

    Svar:
    Frågan innehåller som jag ser det tre delmoment. Dels att de anställda under sin anställning ägnar sig åt konkurrerande verksamhet, dels att de under och efter anställningen använder sig av material som ni kan antas vilja hålla hemlig och dels att de efter anställningen ägnar sig åt konkurrerande verksamhet.

    För att börja med det sistnämnda och det enklaste att svara på, den konkurrerande verksamheten efter anställningen, är den svår att göra något åt om det inte är så att ni har avtalat om konkurrensförbud under viss tid efter anställningen. Här bör dock påpekas att i praxis har sådana klausuler ansetts vara verkningslösa om de anses motarbeta den fria konkurrensen. För att en sådan klausul skall vara gällande brukar krävas att den anställde erhåller någon form av kompensation som ekonomiskt svarar mot förbudet. Har ni inget sådant avtal är det bara att acceptera att det föreligger fri konkurrens och gå ut och visa för kunderna att ni är bättre än de tidigare anställda.

    När det gäller konkurrerande verksamhet under tiden som anställd bör understrykas att i själva anställningsavtalet ligger en plikt för den anställde att vara lojal mot företaget, då detta anses som ett led i själva anställningsavtalet. Arbetsdomstolen är tydlig i sin praxis där man klargjort att bryter en arbetstagare mot lojalitetskravet genom att driva en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet och skadan som uppstår inte är obetydlig bör handlandet uppfattas som illojalt. Den som på detta sätt är illojal blir skadeståndsskyldig för uppkommen skada. Dessutom kan man ifrågasätta om lön skall utgå för tid som den anställde ägnar sig åt konkurrerande verksamhet.

    Avslutningsvis när det gäller användandet av information om bolaget som de anställda har fått under sin anställning ligger det närmast till hands att undersöka vad som stadgas i Lag (1990:409) om företagshemligheter.

    I lagen slås fast att med företagshemlighet avses sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Med information förstås både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, modeller och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har dokumenterats på något särskilt sätt.

    Det krävs inte att den anställde har undertecknat något sekretessavtal utan han har alltid en skyldighet att hemlighålla sådant han fått kännedom hos företaget och som inte är allmänt känt. Betydelsen av kundregister och prislistor kan variera men om inte arbetsgivaren har gjort dessa allmänt kända så torde de regelmässigt vara att betrakta som företagshemligheter.

    Om den anställde röjer sådana hemligheter riskerar han att göra sig skyldig till brott mot sekretesslagen vilket dock i praxis har visat sig vara ganska ovanligt. Lagstiftaren har istället valt att starkare kriminalisera mottagaren av hemligheten som i värsta fall kan dömas till 2 års fängelse för företagsspioneri.

    Både den anställde och den eller det företag som tar mot hemligheten riskerar att få betala skadestånd till det drabbade företaget. Om den anställde röjer hemligheter efter att han har slutat krävs det dock s.k. synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet. Enligt förarbetena till lagen anges som exempel på en sådan situation att arbetstagaren under bestående anställning förbereder överförandet av hemlig information.

    Den som har angripit en företagshemlighet enligt denna lag kan också av domstol vid vite förbjudas att utnyttja eller röja företagshemligheten.

    Även om den information som Du har lämnat i frågan är väl knapphändig kan sägas att de tidigare anställda har en hel del som de behöver förklara. Lämnar de inte godtagbara förklaringar bör ni överväga att väcka talan vid domstol. Det bör här anmärkas att det ibland kan vara svårt att uppskatta skadan men vid sådana fall kan en skönsmässig bedömning göras.

    Lars-Göran Bergström
    Telefon:  +46 (0)8 796 90 70

    Lars-Göran Bergström är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på www.inter.se

  • Bestickning och muta

    Relationsfrämjande åtgärder förekommer i olika former inom näringslivet. Det kan vara representation, festevenemang, idrottstävlingar, olika bonusarrangemang, nöjesresor, presenter eller sidoleveranser av varor eller tjänster. I Sverige kan allt detta under vissa omständigheter klassas som muta enligt brottsbalken.

    Förekomsten av mutor hos ett företag, eller misstankar härom, påverkar alla som har en relation till företaget. Företagets rykte och varumärke riskerar att skadas. Mutor leder till högre kostnader och snedvrider konkurrensen på marknaden. Förtroendet från kunder och andra affärskontakter förstörs. Oavsett om mutor upptäcks eller inte, påverkas företagets verksamhet negativt eftersom dolda intressen styr verksamheten. Mutor skadar alla: arbetsgivaren/uppdragsgivaren, motparten, konkurrenterna och samhället. Förekomsten av mutor är således ett hot mot de grundläggande värderingar som styr både rättsstaten och marknadsekonomin och måste därför bekämpas.

    De svenska lagreglerna mot korruption i form av bestickning och mutbrott är internationellt sett stränga. Reglerna är dessvärre allmänt hållna och rättspraxis begränsad och kan delvis uppfattas som motsägelsefull. I förarbetena till lagstiftningen anges bland annat att gränserna för det tillåtna är beroende av sed och allmän uppfattning som kan växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden

    Enligt 20 kap. 2 § första stycket brottsbalken döms arbetstagare som, för sig själv eller annan, tar emot, låter sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning, för mutbrott till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. I 17 kap. 7 § regleras straffansvaret för den som befinner sig på den andra sidan, d v s bestickaren. Enligt denna bestämmelse döms den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 § brottsbalken lämnar, eller utlovar eller utbjuder, för denne själv eller för annan, för bestickning till böter eller fängelse i två år. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

    För att en gåva eller otillbörlig förmån skall vara straffbar måste den enligt bestämmelserna i brottsbalken lämnas respektive tas emot för tjänsteutövningen. Det måste således finnas ett samband mellan förmånen och mottagarens tjänsteutövning. Givaren och mottagaren skall alltså ha eller ha haft kontakt med varandra i tjänsten. Även den som inte har till uppgift att fatta ett visst beslut eller ens befatta sig med ett ärende kan emellertid ibland ha sådan möjlighet att påverka ett beslut att de kan anses utgöra tjänsteutövning. I doktrinen nämns bland annat politiker som exempel på personer med sådant inflytande.

    Även om tjänstesamband föreligger mellan givare och mottagare är transaktionen inte nödvändigtvis att betrakta som en muttransaktion. Vid sidan av ett tjänstesamband kan nämligen föreligga ett vänskaps- eller bekantskapsförhållande. Ett exempel härpå är målet i Malmö mot affärsmannen Dan Olofsson, kommunalrådet Ilmar Reepalu och landhövding Bengt Holgersson där Olofsson hade bjudit Reepalu och Holgersson på resa till Sydafrika. Malmö tingsrätt godtog deras förklaring att gåvan var att hänföra till den vänskapsrelation som fanns dem emellan. Domen är dock överklagad.

    Att en förmån har ett omedelbart samband med och ingår som ett naturligt och nyttigt led i funktionärens tjänsteutövning är en omständighet som normalt gör förmånen tillbörlig. Det anses också rimligt att funktionärer på olika nivåer i samband med att de tar del av information i olika sammanhang också skall kunna ta emot en förmån, som innehåller inslag av förströelse och trivsamma umgängesformer.  Ett intressant mål är det s. k MamaMiamålet. I april 2005 bjöd TeliaSonera in chefer och tjänstemän med make/maka/sambo från offentlig sektor och det privata näringslivet till musikalen Mamma Mia den 2 juni 2005 på Cirkus i Stockholm. De inbjudna eller de företag, myndigheter och verk som de representerade var alla kunder hos TeliaSonera. I anslutning till föreställningen erbjöd TeliaSonera de inbjudna på en välkomstdrink och en buffé i Cirkus restauranger. Buffén skulle börja kl. 17.30 och föreställningen kl. 19.30 och vara slut kl. 22.15. Resa och uppehälle för de inbjudna ingick inte i erbjudandet. I inbjudan, som var undertecknad av koncernchefen i TeliaSonera och av Sverigechefen i bolaget, upplystes att bolaget i god tid före föreställningen skulle lämna en bekräftelse med tillhörande information.

    Till de kunder, vilka hade accepterat inbjudan, skickade TeliaSonera i maj 2005 en bekräftelse med information om vilka produkter och tjänster som bolaget skulle ställa ut och visa i anslutning till kvällens inledning.

    Åklagaren åtalade cheferna på TeliaSonera och de myndighetspersoner som hade svarat ja på inbjudan. I målet framkom att värdet av förmånen var drygt 1000 kr samt att den marknadsmässiga information som TeliaSonera skulle ge rörande sina produkter skulle pågå i ca två timmar.

    I tingsrättens utförliga dom friades TeliaSonera cheferna. Domstolen fäste avseende vid bl a att det i de inbjudnas ställning inte ingått myndighetsutövning och att den produktinformation som skulle ha förekommit hade utgjort ett nyttigt och naturligt led i mottagarens tjänsteutövning. Tingsrätten har också noterat att TeliaSonera eftersträvat en total öppenhet kring inbjudan och evenemanget. Trots att nöjesinslaget intagit en väl framträdande plats och att det ingav betänkligheter att mottagarnas närstående också inbjudits fann tingsrätten vid en samlad bedömning att förmånen inte kunde anses otillbörlig. Målet är överklagat till hovrätten där huvudförhandling förväntas äga rum hösten 2007.

    Den svenska mutlagstiftningen är otydlig och klargör inte när en förmån skall anses utgöra en muta. Avgjorda rättsfall ger ganska liten vägledning. Det är därför ofta mycket svårt att ge någorlunda säkra besked om var gränserna går mellan otillbörliga och tillbörliga förmåner, för vad som är ett mut- eller bestickningsbrott.

    Svensk domstolspraxis visar att gränsen mellan muta och otillbörlig förmån dras snävare inom den offentliga sektorn än den privata. I relation till offentliga myndigheter, i synnerhet till myndighetspersoner som har dömande uppgifter eller tillsynsfunktion, råder mycket stor restriktivitet.

    Exempel på gränsdragningar som kan göras mellan privata företag följer nedan.

    Arbetsmåltider av vardaglig karaktär, måttfulla uppvaktningar på jämna födelsedagar och vid sjukdom, mindre varuprov samt prydnadsföremål utan större marknadsvärde är exempel på sådant som normalt anses tillbörligt och inte betraktas som en muta eller bestickning.

    Förmåner som i sig betraktas som otillbörliga kan nämnas penninggåvor, lån på särskilt gynnsamma villkor, borgensåtaganden, skuldtäckning, dolda inköpsrabatter samt sidoleveranser av varor eller tjänster från leverantören. Detta är inte tillåtet under några förhållanden. Detsamma gäller förfogande över fordon, båt eller fritidshus för privat bruk samt helt eller delvis betalda nöjesresor.

    Studieresor, kurser, seminarier, studiebesök, säljfrämmande arrangemang, representationsmåltider av god klass, inbjudningar till kulturella och sportsliga arrangemang, trohetsrabatter med mera, hör till vad som brukar kallas villkorat tillbörliga förmåner, det vill säga de är godtagbara bland annat under förutsättning att de uppfyller kraven på öppenhet och måttfullhet samt att de yttre omständigheterna i det enskilda fallet inte föranleder någon annan bedömning.

    Lars-Göran Bergström
    Telefon:  +46 (0)8 796 90 70

    Lars-Göran Bergström är verksam som advokat och delägare på Advokatfirman INTER i Stockholm. Advokatfirman INTER når du på adressen Box 87, 101 21 Stockholm eller via Internet på www.inter.se