English

Kategori: Musikjuridik

  • Gammalt artistavtal gällde inte för digital spridning via Spotify

    Den 21 september 2015 meddelade Solna tingsrätt dom i ett mål avseende bl.a. tolkning av ett artistavtal och upphovsrättsintrång som är av stort intresse.

    Johan Johansson, som varit medlem i punkbandet KSMB, skrev 1981 under ett artistavtal med skivbolaget MNW Music AB avseende utgivning av fonogram med KSMB. I detta avtal återfinns en bestämmelse genom vilken medlemmarna i bandet har överlåtit äganderätten till de inspelningar som omfattas av avtalet till MNW.

    Frågan i målet, som avsåg en s.k. förbudstalan, var om artistavtalet från 1981 gav MNW rätt att sälja KSMB-inspelningarna via Spotify, iTunes och andra digitala nedladdnings- och streamingtjänster eller om MNW, genom att göra så, begick upphovsrättsintrång. Vid denna bedömning kom bl.a. bestämmelsen som reglerade äganderättsöverlåtelsen att bli föremål för tolkning. Johan Johansson, som företräddes av Musikerförbundet, hävdade att MNW inte hade rätt att sälja inspelningarna digitalt, medan MNW menade att bolaget förvärvat denna rätt.

    MNW gjorde därvid bl.a. gällande att MNW, genom att Johan Johansson överlåtit äganderätten till inspelningarna, förvärvat en obegränsad rätt att nyttja KSMB-inspelningarna. MNW menade också att överlåtelser i upphovsrättsliga sammanhang, till sin karaktär, är sådana att de är obegränsade vad gäller förvärvarens rätt att exploatera överlåtet material.

    Johan Johansson å sin sida framhöll att det inte var möjligt att tolka avtalet från 1981, och särskilt bestämmelsen om äganderättsöverlåtelsen, på det sätt MNW gjorde gällande. I stället hänvisade Johan Johansson till en avtalstolkningsregel inom upphovsrätten (specifikationsprincipen) som innebär att oklara rättighetsöverlåtelser skall tolkas restriktivt och till nackdel för den som påstår sig ha förvärvat en viss rätt.

    Solna tingsrätt ansåg att MNW, genom artistavtalet från 1981, inte förvärvat rätten att sälja KSMB-inspelningarna digitalt via t.ex. Spotify. Detta bl.a. med hänvisning till specifikationsprincipen och med hänvisning till att digital försäljning av musik inte var en känd exploateringsform när avtalet ingicks 1981. Solna tingsrätt konstaterade att det var ostridigt att MNW hade äganderätten till själva ljudinspelningarna. Enligt tingsrätten saknade dock äganderätten betydelse vid bedömningen av hur MNW har rätt att exploatera inspelningarna. Enligt tingsrätten räckte det sålunda inte med att parterna i ett artistavtal avtalat om att skivbolaget ska äga inspelningarna, utan parterna i avtalet måste även avtala om på vilka sätt skivbolaget har rätt att exploatera inspelningarna.

    Tingsrätten prövade därefter MNW:s påstående om att Johan Johansson, genom passivitet, kan anses ha överlåtit den digitala försäljningsrätten till MNW. Johan Johansson hade nämligen tagit emot betalningar för digital försäljning från MNW genom åren. Tingsrätten ansåg dock inte att avtalet från 1981 hade ändrats genom Johan Johanssons efterföljande agerande, bl.a. eftersom Johan Johansson, redan 2004, kontaktat MNW och påtalat att MNW påbörjat digital försäljning utan att det fanns ett avtal för detta och att han hade invändningar mot de aktuella ersättningsnivåerna.

    Tingsrätten biföll därför Johan Johansson talan och förbjöd MNW, vid vite, att nyttja KSMB-inspelningarna genom digital on-demandförsäljning.

  • Managementavtal inom musikbranschen

    Att anlita en manager kan vara ett viktigt steg i karriären för en artist. En kunnig och skicklig manager besitter de expertkunskaper om musikbranschen som krävs för att artisten skall nå framgång och inte fastna i någon av de fällor som den snåriga avtalsdjungeln inom branschen erbjuder. Rätt manager kan även via sitt kontaktnät inom just artistens verksamhetsområde se till att artisten kommer i kontakt med de personer som är viktiga för att artisten skall lyckas.

    En managmentavtal är, typiskt sett, ett uppdragsavtal där en uppdragsgivare, artisten, ger en uppdragstagare, managern, i uppdrag att utföra vissa tjänster. I samband med uppdraget ges managern även, i regel, i fullmakt att rättshandla för artistens räkning. Det är dock sällan en sådan fullmakt ger managern en oinskränkt fullmakt att rättshandla. Behörigheten kan t.ex. vara inskränkt på så sätt att en viss typ av avtal alltid skall vara föremål för artistens slutgiltiga godkännande. Detta skulle t.ex. kunna tänkas gälla konsertavtal och olika typer av skivkontrakt, förlagsavtal och andra avtal som omfattar upplåtelse av rättigheter enligt upphovsrättslagen.

    I managmentavtalet bör det noggrant anges exakt vilka tjänster managern skall tillhandahålla enligt avtalet. Det är ju just dessa tjänster managern sedan får betalt för. Exakt vad en artist bör kräva av en manager i detta avseende beror naturligtvis på omständigheterna i det enskilda fallet. Är det en s.k. ”o-signad” artist som skall ingå ett managmentavtal, bör kanske managern, i första hand, hjälpa artisten att hitta de avtalsparter och ingå de avtal som är nödvändiga för artistens karriär.

    Beträffande avtalstiden för managmentavtalet, motsvarar denna den tid under vilken managern skall utföra de tjänster som omfattas av uppdraget. Efter utgången av avtalstiden behöver inte managern längre utföra dessa tjänster, men kan ändå vara fortsatt berättigad till provision (se nedan om s.k. ”sunsetersättning”). Längden på managementavtal varierar. Det är dock inte ovanligt att avtalstiden löper i 3 år eller t o m längre. En artist kan emellertid ha ett intresse av att försöka begränsa avtalstiden. Rör det sig om ett oprövat avtalsförhållande förkommer det ibland att en artist och en manager avtalar om att avtalet först skall löpa med en prövotid om t.ex. 12 månader under vilken managern skall tillse att ett visst förutbestämt mål uppfylls. Ett sådant mål kan t.ex. vara att ett inspelningsavtal skall färdigförhandlads innan prövotidens utgång. Är det sedan så att målet uppfyllts kan managern i managmentavtalet ges en optionsrätt i att förlänga avtalet med ytterligare en avtalsperiod, t.ex. en avtalsperiod om ytterligare två år.

    Managerns arvode kan utgå på olika sätt. Det är naturligtvis fullt möjligt att komma överens om ett fast månadsarvode, timarvode eller liknande. Praxis inom musikbranschen är dock att managern erhåller en resultatbaserad provison istället. En manager vill därvid, i normalfallet, ha rätt till del av samtliga av en artists inkomster, detta särskilt med tanke på det inkomstbortfall den minskade skivförsäljningen orsakat. Vanligt är sålunda att manager får del av artistens inkomster från försäljning av CD-skivor, försäljning av inspelningar via nedladdning och streaming, försäljning av artistens kompositioner och texter (i regel s.k. STIM-ersättning), konserter, merchandiseexploatiering (t-shirt försäljning etc.), sponsorintäkter och modellarvoden. I vissa managmentavtal är managerns ersättningsrätt begränsad till artistens aktiviteter inom musikbranschen, medan den i andra avtal gäller för hela nöjesbranschen och även omfattar t.ex. ersättning som artisten erhåller som skådespelare, programledare, författare av skönlitterära verk etc.

    Det är viktigt att komma överens om i avtalet hur provisionen skall beräknas. Möjligt är t.ex. att beräkna provisionen på artistens bruttointäkter, vilket motsvaras av artistens intäkter utan avdrag för artistens kostnader. I vissa fall kommer parterna i avtalet, istället, överens om att provisonen istället skall beräknas på nettointäkterna. Så är det t.ex. inte ovanligt att man, vid fastställande av beräkningsunderlaget för provisonen vid konserter, beaktar vissa kostnader artisten haft i samband med konserten, t.ex. kostnader för arvode till bokningsagent, produktionskostnader etc.

    Provisionen utgår i regel såväl under avtalstiden som under en efterprovisionsperiod, den s.k. ”sunsetersättningen”. Sunsetperioden varierar från avtal till avtal. I svenska managmentavtal är sunsetperioden i regel begränsad till 5-10 år, medan den i vissa fall, framför allt i amerikanska avtal, kan gälla utan begränsning i tiden avseende vissa inkomsttyper. I regel kommer man överens om att managerns provision skall vara lägre under sunsetperioden än under den ordinarie avtalstiden. Så kan man t.ex. komma överens om att full ersättning skall utgå under en viss del av sunsetperioden och halv ersättning under en annan del av perioden. Att ersättning utgår med lägre andel under sunsetperioden kan vara av stor vikt för artisten, eftersom en ny manager även kan vilja ha del av samma ersättning som den gamla managern.

    Gällande managerns provison är det även vanligt att man avtalar om att managerns provisionsrätt, under avtalstiden och sunsetperioden, endast skall avse en viss försäljning. Så kan det t.ex. vara lämpligt för en etablerad artist att, under den ordinarie avtalstiden, undanta inkomster från exploatering av inspelningar, kompositioner och texter som redan är utgivna vid tidpunkten för managmentavtalets ingående. Likaså kan den etablerade artisten vilja undanta t.ex. inkomster från konsertavtal som ingåtts innan managmentavtalet ingås. Vad gäller sunsetperioden, är det inte ovanligt att managern och artisten kommer överens om att managerns rätt till arvode enbart skall avse avtal ingångna under den ordinarie avtalstiden. I vissa fall utgår dessutom enbart provison avseende inspelningar, kompositioner och texter som getts ut under den ordinarie avtalstiden etc. Skulle det vara så att artisten ingått ett skivkontrakt under avtalstiden, genom managerns försorg, för att sedan ge ut en inspelning enligt skivkontraktet efter det att avtalstiden för managmentavtalet löpt ut, erhåller då managern ingen provison avseende försäljningen av inspelningen.

  • Musikern och momsen

    En musiker kan bedriva både momspliktig och icke-momspliktig verksamhet. En musiker som själv skriver sina verk, spelar in dem på skiva och framför dem live, bedriver både momspliktig och icke-momspliktig verksamhet parallellt. Detta medför såväl gränsdragningsproblem, som komplikationer vad gäller avdragsrätt för ingående moms.

    En kompositörs och en textförfattares verksamhet är momspliktig. För det fall upphovsmannen upplåter eller överlåter rättigheter till de verk han skriver, t.ex. till STIM, och verksamheten i sig yrkesmässig enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen, är skattesatsen 6 %. Är det så att upphovsmannen även spelar in framföranden av sina verk och ger ut dem på skiva, är denna verksamhet likväl momspliktig och skattesatsen är även i sådant fall 6 % (personen som framför verket som spelas in kallas, med upphovsrättslagens terminologi, för utövande konstnär).

    För det fall det förhåller sig så att ingen inspelning sker av den utövande konstnärens framförande sker, är dock inte verksamheten momspliktig. Detta gäller t.ex. då en artist spelar live. En musikers eller sångares gage vid ett framträdande är sålunda momsbefriad. I vissa fall kan dock gränsdragningsproblem uppkomma. Vid t.ex. en inspelning av en livekonsert för utgivning på skiva eller utsändning i radio eller tv, är t.ex. upplåtelsen som avser inspelningsrätten momspliktig, medan själva liveframträdandet inte är momspliktigt.

    Gällande avdragsrätten för ingående moms, så är inte den moms som hänför sig till icke-momspliktig verksamhet avdragsgill. Avdragsrätt för ingående moms tillkommer nämligen enligt mervärdesskattelagen endast den som bedriver verksamhet som medför skatteskyldighet och liveframträdanden är som sagt ingen skattepliktig verksamhet i momshänseende. Den ingående momsen är istället att behandla som en avdragsgill kostnad i verksamheten. Detta innebär att moms på busshyra, moms på hyra av utrustning, moms på inköp av instrument etc. i samband med en livespelning inte är avdragsgill. Är det däremot så att liveartisten även bedriver momspliktig verksamhet, dvs. även är aktiv som t.ex. kompositör, textförfattare eller studiomusiker, är dock den ingående momsen avseende dessa verksamheter avdraggill. Verksamhet som har både momspliktiga inslag och icke momspliktiga inslag brukar i momssammanhang kallas blandad verksamhet.

    Reglerna om avdragsrätt för ingående moms i blandad verksamhet går i kort ut på följande. 1) Är en kostnad direkt hänförligt till den momspliktiga verksamheten, t.ex. en skivinspelning, är den ingående momsen helt avdragsgill (naturligtvis under förutsättning att de inte handlar om kostnader med avdragsförbud eller avdragsbegränsning, såsom representationskostnader). 2) Är en kostnad däremot direkt hänförligt till den icke momspliktiga verksamheten, dvs. liveframträdanden, är den ingående momsen inte avdragsgill. 3) I de fall de inte är möjligt att direkt hänföra en kostnad till någon av de olika verksamheterna skall den ingående momsen fördelas på respektive verksamhet efter skälig grund. I den omfattning en kostnad då hänför sig till den icke momspliktiga verksamheten är den ingående momsen icke avdragsgill i motsvarande mån och vise versa. En lämplig fördelningsgrund är t.ex. den andel konsertverksamheten (såväl avseende svenska och utländska gager) utgör av den totala verksamheten. Om t.ex. konsertverksamheten omsätter 200 000 kr/år och övrig verksamhet 400 000 kronor/år, bör fördelningsgrunden vara 33 % (icke avdragsgill)/66 % (avdragsgill). Vid t.ex. ett gitarrinköp för användning både vid konserter och inspelningar där den ingående momsen är 1 000 kronor är sålunda 333 kronor av momsen icke avdragsgill och 666 kronor av momsen avdragsgill. Vid slutet av ett räkenskapsår måste man sedan anpassa sin fördelningsgrund efter det verkliga utfallet. Skulle det t.ex. visa sig att omsättningen som belöpt på konsertverksamheten varit mindre eller större i förhållande till övrig verksamhet, får rättelse göras.

    Oberservera att det för gemensamma inköp även finns en användningsregel och en verksamhetsregel. Användningsregeln innebär att fullt avdrag får göras för en anskaffning som till mer än 95 % skall användas i den momspliktiga verksamheten. Verksamhetsregeln innebär att om den momsfria andelen av omsättningen inte uppgår till mer än 5 % av den totala omsättningen, får fullt avdrag göras för ingående moms som inte överstiger 1 000 kronor per anskaffning. Sålunda, med hänvisning till föregående exempel, är det så att man som musiker beräknar att använda en gitarr i ytterst begränsad omfattning vad gäller liveverksamhet har man rätt till avdrag av hela momsbeloppet, dvs. 1 000 kronor.

  • Frukostseminarium om juridik, musik och reklamfilm

    Advokatfirman INTER inbjuder till ett frukostseminarium där vår medarbetare Krister Axner berättar om grundläggande principer inom musikavtalsrätten och går igenom de viktigaste frågorna i samband med rättighetsförvärv och reklamproduktioner. Föreläsningen, som är kostnadsfri, riktar sig enbart till jurister. Efter föreläsningen ges möjlighet att ställa frågor och mingla med övriga deltagare.

    – Användandet av musik i reklam för sina varor och tjänster blir allt vanligare och fler och fler företag ser värdet i att deras varumärken förknippas med en viss typ av musik eller en specifik artist. Samtidigt har reklamanvändning blivit en allt viktigare inkomstkälla för artister och skivbolag och priset för en reklamlicens uppgår i vissa fall till sjusiffriga belopp, säger Krister Axner.

    – Det är dock sällan rättighetsförvärvaren behandlas på ett korrekt sätt. För förvärvaren, som ofta betalat stora summor för en reklamkampanj, kan det få långtgående konsekvenser. Detta särskilt med tanke på rådande avtalstolkningsprinciper inom upphovsrätten som, tillsammans med det faktum att det inte är möjligt att göra godtrosförvärv av rättigheter till musik, ger artisterna och upphovsmännen en starkare position i en avtalstvist än förvärvaren.

    Krister Axner har specialiserat sig på upphovsrätt och kommersiell avtalsrätt och är en av få jurister i Sverige med särskild inriktning på musikjuridik. Krister har mångårig erfarenhet av frågor i samband med musikanvändning i reklamproduktioner. Bland hans klienter återfinns såväl multinationella  företag, reklamfilmsproducenter som flera av Sveriges mest framgångsrika artister, kompositörer och textförfattare. 

    ANMÄLAN:
    Seminariet är redan fullbokat.

  • Spetskompetens inom nöjesjuridiken

    INTER är en av de få byråer i Sverige som kan erbjuda spetskompetens inom musik- och nöjesjuridiken. Bland våra klienter återfinns såväl artister, upphovsmän, musikproducenter, författare och skådespelare som skivbolag, musikförlag, filmproduktionsbolag, managementbolag, och bokningsbolag. Vi hjälper er med alla juridiska frågor som kan vara aktuella för ett företag eller en privatperson inom musik- och nöjesbranschen. Vi tillhandahåller kvalificerad juridisk rådgivning om avtalsfrågor, skattefrågor, bolagsfrågor etc. och hjälper er med upprättande och granskning av avtal. Vi biträder även vid avtalsförhandlingar och vid tvister.

    Verksam inom detta området är Krister Axner och Andreas Hagen