Författare: Andreas Hagen

I fd justitierådet Bertil Bengtssons departementspromemoria föreslås lagstiftning om hotelltjänster, med syfte att klargöra det delvis omtvistade rättsläget och stärka konsumentskyddet.

Regler om denna avtalstyp ska tas in som ett särskilt avsnitt i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse. Bestämmelserna i 12 kap. JB ska i princip inte vara tillämpliga på avtalet.

Lagförslaget innehåller en reglering av rättsförhållandet mellan parterna som i vissa avseenden ska vara tvingande till hotellgästens skydd. Delvis bygger förslaget på den praxis som tillämpas i dag.

I huvudsak föreskrivs följande.

Rörande avtalstiden ska råda avtalsfrihet.

Vissa dispositiva regler ges om hotellgästens rätt till avbeställning, medan tvingande bestämmelser förekommer om hotellets skyldighet att tillhandahålla rum vid föreskriven tid samt om hotellgästens rätt att kräva förutsatt standard på boendet och påföljder vid brister i detta avseende.

Ett presumtionsansvar – ansvar för vållande med omkastad bevisbörda – ska gälla vid brister i hotellrummets skick, medan i övrigt hotellgästen är berättigad till skadestånd bara om vållande visas på hotellets sida.

Lämnas egendom till förvaring hos hotellet ska dock konsumenttjänstlagen gälla.

Vidare förekommer regler om hotellgästens betalningsskyldighet, vårdplikt och skyldighet att visa hänsyn vid vistelsen i hotellet. Vid väsentliga kontraktsbrott i dessa avseenden ska hotellet ha hävningsrätt.

Hotellgästen ska dessutom svara för skador på hotellets egendom vid styrkt vållande.

Målavverkningen inom Sveriges Domstolar ökade under 2010. Sammanlagt avgjordes drygt 7000 fler mål än under föregående år. Den största ökningen står landets tingsrätter för. Samtidigt ökade också det totala antalet inkomna mål med 11 000.

Under 2010 avverkade Sveriges Domstolar 370 635 mål. Motsvarande siffra för 2009 var 363 221 mål. Tingsrätterna stod för den största ökningen när det gäller målavverkning, där avverkades knappt 7 procent fler mål än under 2009. Målavverkningen ökade även vid hovrätterna och Högsta domstolen.

Genom att ställa krav som begränsar möjligheten att använda sig av filialer i valfrihetssystemet Hälsoval Dalarna, har Landstinget Dalarna brutit mot lagen om valfrihetssystem. Det konstaterar Konkurrensverket i ett beslut.

Konkurrensverket menar att landstingets villkor har missgynnat de vårdcentraler som önskat öppna nya filialer. Enligt beslutet har landstinget brutit mot principerna om likabehandling och proportionalitet samt principen om öppenhet.

I propositionen Prop. 2010/11:59 lämnas förslag till EU-rättsliga anpassningar av vissa svenska regler som tillämpas för bedömning av konkurrensbegränsningar i avtal mellan konkurrerande företag, horisontella konkurrensbegränsningar.

Förslagen innebär att lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av specialiseringsavtal.

Vidare föreslås att lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1217/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av forsknings- och utvecklingsavtal.

Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande horisontella avtal, oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet. Propositionen innehåller även förslag till en redaktionell ändring i konkurrenslagen (2008:579).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

Under januari 2011 nyregistrerades 7.724 företag hos Bolagsverket, i de vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag. Det är en kraftig ökning med 30,1 procent jämfört med januari 2010, då 5.935 företag nyregistrerades. Efterfrågan på aktiebolag är fortsatt stor, jämfört med januari 2010 ökade antalet nya aktiebolag med hela 86,6 procent, från 3.187 till 5.948.

Kommuner och statliga myndigheter kan dömas att betala en straffavgift (böter), eller få ingångna avtal upprivna, om de gjort otillåtna direktupphandlingar. Det är innebörden av de nya reglerna på upphandlingsområdet. Under våren kan Konkurrensverket ta det första ärendet till domstol.

I ett remissyttrande över betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) riktar Advokatsamfundet hård kritik mot flera av förslagen i Målutredningens betänkande.

Utredningen vill bland annat införa prövningstillstånd för överklagande i alla äranden till hovrätt och kammarrätt. Advokatsamfundet avstyrker förslaget och skriver bland annat:

”Advokatsamfundet motsätter sig ett generellt införande av prövningstillstånd på sätt som föreslås i betänkandet och menar att det vore oförenligt med grundläggande rättssäkerhetsprinciper att inte som huvudregel ge den enskilde rätt att få sin sak prövad i ytterligare en instans i mål som kan leda till så långtgående rättsverkningar som straffrättsliga påföljder, administrativa frihetsberövanden, liksom skatte- och avgiftstillägg innebär. Innan någon ytterligare inskränkning görs, bör under alla omständigheter en trovärdig analys göras av effekterna av införandet av prövningstillstånd i tvistemål med avseende på dess inverkan på rättssäkerheten.”

Advokatsamfundet säger också nej till förslaget om att låta tingsrätterna själva bestämma om rättens sammansättning.

I propositionen föreslås lagändringar som främst syftar till att Sverige, genom Finansinspektionen, ska kunna ingå ett multilateralt samförståndsavtal (Multilateral Memorandum of Understanding) om samråd, samarbete och informationsutbyte som har tagits fram av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (International Organization of Securities Commissions, IOSCO).

IOSCO har bedömt att den omständigheten att Finansinspektionen i dag saknar befogenhet att, efter begäran från en tillsynsmyndighet i tredjeland, inhämta information från företag eller någon annan som inte står under inspektionens tillsyn innebär att Sverige inte uppfyller kraven som ställs i samförståndsavtalet. Med hänsyn både till Finansinspektionens möjligheter att samarbeta och utbyta information med tillsynsmyndigheter i tredjeland och till svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i tredjeland eller till kunder som är hemmahörande i tredjeland finns det skäl att göra ändringar i regleringen av Finansinspektionens befogenheter på värdepappersmarknadsområdet.

Det föreslås därför att Finansinspektionen, efter begäran från en tillsynsmyndighet i ett annat land med vilken inspektionen har ingått avtal om samarbete (samförståndsavtal), i den utsträckning som följer av avtalet, ska få befogenhet att lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn. Detta bör inte gälla enbart beträffande IOSCO:s samförståndsavtal utan även andra avtal om tillsynssamarbete som Finansinspektionen har ingått eller ingår med stöd av regeringens bemyndigande.

Förslaget innebär att Finansinspektionen får begära att ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat. Det innebär vidare att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken inställer sig till förhör också när det uppförande som utreds inte har något samband med Finansinspektionens egen tillsynsverksamhet utan enbart grundar sig på en begäran från en tillsynsmyndighet i tredjeland med vilken inspektionen med stöd av regeringens bemyndigande har ingått avtal om samarbete.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2011.

Prop. 2010/11:17.

Regeringen föreslår en ny fastighetsmäklarlag som ska ersätta den nuvarande lagen från år 1995. Den nya fastighetsmäklarlagen ska, liksom 1995 års fastighetsmäklarlag, gälla för förmedling som riktas till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare.

Förslaget syftar till att ge enskilda trygghet i samband med fastighetsaffärer som sker genom fastighetsmäklares förmedling. Samtidigt ges mäklare goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det föreslås tydligare regler för mäklarens roll som opartisk mellanman.

En praktiskt viktig nyhet i förhållande till 1995 års lag är att mäklaren får något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling, dvs. sidoverksamhet, utan att det ska anses rubba förtroendet för mäklaren. Det klargörs att mäklaren inom ramen för god fastighetsmäklarsed särskilt ska beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående, t.ex. sitt syskon. Mäklaren ska vara skyldig att föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på fastigheten. Dokumentationen ska överlämnas till säljaren och köparen. Vidare föreslås det regler som förbättrar informationen till säljare och köpare. Mäklaren blir skyldig att i fler avseenden lämna information skriftligen, t.ex. om en köpares ansvar för att undersöka fastigheten. Den beskrivning av fastigheten som mäklaren ska ge en konsument (objektsbeskrivningen) ska innehålla ytterligare uppgifter, t.ex. om gemensamhetsanläggningar och driftskostnader.

Särskilda regler för bostadsrätter föreslås, bl.a. om vilken information objektsbeskrivningen ska innehålla. Dessutom ska det i den nya lagen anges inom vilken tid en köpare eller säljare som vill kräva skadestånd av mäklaren ska underrätta denne. Även den bortre tidsgräns när fordringar mot mäklaren inte längre får göras gällande ska tydliggöras. Det föreslås även att påföljderna återkallelse av registrering och varning ska kompletteras med en ny påföljd, erinran.

Den nya fastighetsmäklarlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:15