English

Författare: Andreas Hagen

  • Landsting förlorar i förvaltningsdomstol

    Sjukgymnasterna begärde överprövning i förvaltningsrätten av Västerbottens läns landsting beslut att inte teckna samverkansavtal med dem.

    Förvaltningsrätten ansåg det klarlagt att sjukgymnasterna varken har eller kan få rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (”LOV”). Härmed följer enligt förvaltningsrätten att Västerbottens läns landsting agerat i strid mot bestämmelsen i 5 e § första stycket 3. lagen (1993:1652) om ersättning
    för sjukgymnastik  (”LOS”) när landstinget vägrat att teckna samverkans avtal med sjukgymnasterna  med hänvisning till valfrihetssystemet Hälsoval Västerbotten.

    Med hänsyn till att sjukgymnasterna har lämnat de anbud som har erbjudit högst pris för verksamheten måste de anses ha lidit eller kunnat komma att lida skada till följd av Landstingets agerande. Förvaltningsrätten beslutade att förfarandet om ersättningsetablering inte får avslutas förrän Landstinget gjort en ny prövning av anbuden.

    Västerbottens läns landsting har överklagat till Kammarrätten och vidare till Högsta förvaltningsdomstolen utan att få prövningstillstånd.

    Sjukgymnasterna företräddes av Advokaten Andreas Hagen på Advokatfirman INTER.

  • Frukostseminarium om juridik, musik och reklamfilm

    Advokatfirman INTER inbjuder till ett frukostseminarium där vår medarbetare Krister Axner berättar om grundläggande principer inom musikavtalsrätten och går igenom de viktigaste frågorna i samband med rättighetsförvärv och reklamproduktioner. Föreläsningen, som är kostnadsfri, riktar sig enbart till jurister. Efter föreläsningen ges möjlighet att ställa frågor och mingla med övriga deltagare.

    – Användandet av musik i reklam för sina varor och tjänster blir allt vanligare och fler och fler företag ser värdet i att deras varumärken förknippas med en viss typ av musik eller en specifik artist. Samtidigt har reklamanvändning blivit en allt viktigare inkomstkälla för artister och skivbolag och priset för en reklamlicens uppgår i vissa fall till sjusiffriga belopp, säger Krister Axner.

    – Det är dock sällan rättighetsförvärvaren behandlas på ett korrekt sätt. För förvärvaren, som ofta betalat stora summor för en reklamkampanj, kan det få långtgående konsekvenser. Detta särskilt med tanke på rådande avtalstolkningsprinciper inom upphovsrätten som, tillsammans med det faktum att det inte är möjligt att göra godtrosförvärv av rättigheter till musik, ger artisterna och upphovsmännen en starkare position i en avtalstvist än förvärvaren.

    Krister Axner har specialiserat sig på upphovsrätt och kommersiell avtalsrätt och är en av få jurister i Sverige med särskild inriktning på musikjuridik. Krister har mångårig erfarenhet av frågor i samband med musikanvändning i reklamproduktioner. Bland hans klienter återfinns såväl multinationella  företag, reklamfilmsproducenter som flera av Sveriges mest framgångsrika artister, kompositörer och textförfattare. 

    ANMÄLAN:
    Seminariet är redan fullbokat.

  • HD beslutar att personligt ansvar ska prövas i hovrätten

    En man satt som ensam styrelseledamot i ett byggbolag (”Byggbolaget”). Ett tjänsteföretag (”Tjänsteföretaget”) hade på beställning av Byggbolaget utfört byggstädning under september, oktober och november 2006 och fakturerat Byggbolaget för utfört arbete. Byggbolaget försattes i konkurs den 13 februari 2007.

    Tjänsteföretaget väckte talan mot styrelseledamoten och yrkade att han skulle förpliktas att betala det fakturerade beloppet jämte ränta. Som grund för sin talan åberopade Tjänsteföretaget att Byggbolagets eget kapital var förbrukat i sin helhet någon gång under perioden juni-augusti 2006 och att styrelsen, dvs. styrelseledamoten, därför enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen skulle ha upprättat en kontrollbalansräkning
    senast den sista augusti 2006. Eftersom styrelseledamoten underlåtit att göra detta var han, jämlikt 25 kap. 18 § samma lag, personligt ansvarig för den aktuella fordran, som uppkommit under den tid då underlåtenheten bestått.

    Styrelseledamoten bestred käromålet och anförde bl.a. att förpliktelsen fick anses ha uppkommit när Byggbolaget beställde arbetet, vilket var i april 2006. Byggbolagets aktiekapital understeg inte hälften av det registrerade aktiekapitalet vare sig vid den tidpunkten eller senare under hösten, när arbetet utfördes.

    Tingsrätten angav, beträffande den relevanta tidpunkten för förpliktelsens uppkomst, att syftet med personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen var att skydda borgenärerna. Tingsrätten ansåg att en ändamålstolkning gav vid handen att en förpliktelse som den i målet aktuella skulle anses ha uppkommit i
    samband med motpartens prestation, i detta fall arbetets utförande. Tingsrätten fann vidare att även övriga förutsättningar för personligt betalningsansvar var uppfyllda och biföll käromålet.

    Hovrätten – dit målet överklagades –  beslöt att inte meddela prövningstillstånd.

    Högsta domstolen har nu ändrat hovrättens beslut och meddelat prövningstillstånd i hovrätten.

    Högsta domstolen fastslår att tidpunkten för en fordrans eller en förpliktelses uppkomst har betydelse för många rättsliga spörsmål och att det inte finns någon för alla fall gällande princip för att bestämma när den ska anses ha uppkommit (se NJA 2009 s. 291 med där gjorda hänvisningar). Eftersom det saknas
    vägledande avgöranden angående frågan när en förpliktelse ska anses ha uppkommit i den situation som här är aktuell, dvs. när det görs gällande personligt betalningsansvar enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen, ska prövningstillstånd meddelas anför Högsta domstolen.

  • Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem

    Regeringen har överlämnat proposition 2010/11:153 till riksdagen. I propositionen redovisar regeringen åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden, vilka samtidigt kan bidra till ett uthålligt energisystem och en utvecklad elmarknad.

    Propositionen innehåller förslag och bedömningar om inriktning på fortsatt arbete i syfte att underlätta för konsumenterna att anpassa sin elförbrukning till aktuella elpriser, att effektivisera sin elförbrukning, att producera sin egen förnybara el och att ladda sitt elfordon.

    En viktig förutsättning för utvecklingen är timmätning av elförbrukningen. I propositionen redovisar regeringen förslag på inriktning för införande av timmätning av elförbrukningen för fler elkonsumenter.

    Regeringen gör i propositionen också bedömningen att Sverige bör dra nytta av de möjligheter som skapas av utvecklingen av s.k. smarta elnät. Smarta elnät ger ett mer flexibelt kraftsystem och ger därigenom bättre förutsättningar för ökat konsumentinflytande på elmarknaden och behövs även för den snabba utbyggnaden av storskalig vindkraft.

    I propositionen gör även regeringen bedömningen att en väl fungerande marknad för energitjänster har stor betydelse för energieffektivisering hos slutkonsumenterna varför konkurrenssituationen på denna marknad bör utredas. För de elkonsumenter som i dag är minst aktiva på elmarknaden gör regeringen bedömningen att en omotiverat högre prisnivå i avtal för kunder som anvisats en elleverantör jämfört med avtal för kunder som gjort ett aktivt val inte bör få förekomma på elmarknaden och att frågan därför bör utredas.

  • För sen reklamation

    Hovrättsavgörande: Ett bolag fakturerade ett åkeri för utförda tjänster. Åkeriet betalade inte utan reklamerade fakturakraven.

    Hovrätten ansåg att det inte var visat att en särskild reklamationsfrist om åtta dagar skulle utgöra partsbruk mellan parterna.

    I andra hand gjordes gällande att reklamation under alla förhållanden inte hade gjorts inom skälig tid. Hovrätten konstaterar att det är åkeriet som har bevisbördan för att reklamation har framställts och vid vilket tidpunkt detta har gjorts. I likhet med tingsrätten ansåg hovrätten i denna del att det inte var visat annat än att reklamation hade skett först en månad efter att den sista fakturan förföll till betalning.

    Arbetet hade skett på löpande räkning och fakturering hade skett veckovis och betalning skulle enligt fakturorna ske senast 30 dagar från fakturadatum. Hovrätten fastslog att det måste i ett avtalsförhållande av angivet slag mellan två näringsidkare krävas att reklamation sker i vart fall inom betalningsfristen när den är så lång som 30 dagar. Den sista fakturan som var obetalad förföll till betalning drygt en månad innan reklamationen ägde rum. Reklamationen ansågs således ha skett för sent såvitt avser samtliga fakturakrav som hade gjorts gällande.

    Käromålet avseende kapitalfordran bifölls därmed.

  • Enklare fusion av aktiebolag

    I propositionen 2010/11:147 föreslår regeringen att det ska bli enklare för aktiebolag att genomföra fusioner och delningar. Detta ska bl a ske genom att ett aktiebolag som håller fusionsplanen eller delningsplanen tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats inte ska behöva sända kopior av handlingarna till aktieägarna. Den revisorsgranskning som ska ske i samband med en fusion respektive delning ska i vissa fall få förenklas. Vidare föreslås att det införs ett förenklat förfarande för delning. Förslagen syftar till att genomföra ett EU-direktiv.

    Lagändringarna, som görs i aktiebolagslagen (2005:551), föreslås träda i kraft den 1 november 2011.

  • Domstolarnas handläggning av ärenden

    I regeringens proposition prop. 2010/11:119 föreslås att handläggningen av vissa ärendetyper ska flyttas från tingsrätt till förvaltningsmyndighet, som ett led i arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Sammantaget motsvarar överflyttningen cirka 26 000 inkomna ärenden per år. Den enskildes rätt till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga förvaltningsmyndighetens beslut.

    Handläggningen av vissa associationsrättsliga ärenden flyttas till Bolagsverket. Det gäller ärenden om att en tillgång i vissa fall ska tillfalla Allmänna arvsfonden, förordnande av ersättare för styrelseledamot i aktiebolag och förordnande av god man vid inlösen av minoritetsaktier samt vissa ärenden om likvidation av finansiella företag.

    Handläggningen av ärenden om dödande av förkommen handling flyttas till Kronofogdemyndigheten. En ansökan om dödande av förkommen handling som avser en handling som blivit inskriven i en inskrivningsbok eller inskrivningsregister ska dock göras hos den inskrivningsmyndighet som handlägger ärenden om inskrivning av sådan handling.

    Skatteverket ska överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Därmed möjliggörs också för Skatteverket att överta handläggningen av registreringsärenden enligt äktenskapsbalken, dvs. ärenden om bodelning, bodelningshandling, äktenskapsförord och gåva mellan makar. Skatteverket ska också överta handläggningen av vissa ärenden om arvskungörelse m.m. enligt 16 kap. ärvdabalken.

    Handläggningen av ärenden om fingerade personuppgifter flyttas från Stockholms tingsrätt till Rikspolisstyrelsen. Länsstyrelsen övertar handläggningen av ärenden om synemän enligt jordabalken.

    Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2011.

  • HD har lämnat PT för att pröva PT

    Högsta domstolen skall pröva om hovrätten gjorde rätt i att neka prövningstillstånd i ett konkursmål. Efter ansökan från en borgenär bedömdes en man vara insolvent och konkurs beslutades. Mannen överklagade men fick inte prövningstillstånd i hovrätten.

    Han överklagade hovrättens beslut och hävdade att det förelåg sådana synnerliga skäl som krävs för prövningstillstånd, dels eftersom gäldenärens fordring på borgenären sades överstiga borgenärens fordring på gäldenären, och dels eftersom en tingsnotarie dömt i målet, som inte kunde anses ha varit av enkel beskaffenhet.

    Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

    Ombud för gäldenären är jur. kand. Erik Jansson, Advokatfirman INTER.

  • Vilandeförklaring i väntan på den nya varumärkeslagen

    Den 1 juli 2011 träder den nya varumärkeslagen (SFS 2010:1877) ikraft. I lagen införs bl a nya bestämmelser om efternamn och konstnärsnamn. Därutöver tas det särskilda skyddet för egenartade titlar bort. De nya bestämmelserna kan i vissa fall leda till en annan bedömning av registrerbarheten hos sökta märken än tidigare.

    Som sökande kan du begära en vilandeförklaring av ditt ärende innehållande efternamn, konstnärsnamn eller en titel. En vilandeförklaring innebär att PRV inte handlägger ditt ärende under perioden fram till dess att den nya varumärkeslagen träder ikraft. Förfarandet möjliggör att underlätta hanteringen av ansökningar som avser märken vilka innehåller ett efternamn, konstnärsnamn eller en titel.

  • Horisontella konkurrensbegränsningar

    Regeringen har överlämnat en proposition till regeringen anseende
    Horisontella konkurrensbegränsningar Prop. 2010/11:59. I propositionen lämnas förslag till EU-rättsliga anpassningar av vissa svenska regler som tillämpas för bedömning av konkurrensbegränsningar i avtal mellan konkurrerande företag, horisontella konkurrensbegränsningar.

    Förslagen innebär att lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av specialiseringsavtal. Vidare föreslås att lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1217/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av forsknings- och utvecklingsavtal.

    Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande horisontella avtal, oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet. Propositionen innehåller även förslag till en redaktionell ändring i konkurrenslagen (2008:579). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.