Kategori: Okategoriserade

Regeringen har överlämnat proposition 2010/11:153 till riksdagen. I propositionen redovisar regeringen åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden, vilka samtidigt kan bidra till ett uthålligt energisystem och en utvecklad elmarknad.

Propositionen innehåller förslag och bedömningar om inriktning på fortsatt arbete i syfte att underlätta för konsumenterna att anpassa sin elförbrukning till aktuella elpriser, att effektivisera sin elförbrukning, att producera sin egen förnybara el och att ladda sitt elfordon.

En viktig förutsättning för utvecklingen är timmätning av elförbrukningen. I propositionen redovisar regeringen förslag på inriktning för införande av timmätning av elförbrukningen för fler elkonsumenter.

Regeringen gör i propositionen också bedömningen att Sverige bör dra nytta av de möjligheter som skapas av utvecklingen av s.k. smarta elnät. Smarta elnät ger ett mer flexibelt kraftsystem och ger därigenom bättre förutsättningar för ökat konsumentinflytande på elmarknaden och behövs även för den snabba utbyggnaden av storskalig vindkraft.

I propositionen gör även regeringen bedömningen att en väl fungerande marknad för energitjänster har stor betydelse för energieffektivisering hos slutkonsumenterna varför konkurrenssituationen på denna marknad bör utredas. För de elkonsumenter som i dag är minst aktiva på elmarknaden gör regeringen bedömningen att en omotiverat högre prisnivå i avtal för kunder som anvisats en elleverantör jämfört med avtal för kunder som gjort ett aktivt val inte bör få förekomma på elmarknaden och att frågan därför bör utredas.

Hovrättsavgörande: Ett bolag fakturerade ett åkeri för utförda tjänster. Åkeriet betalade inte utan reklamerade fakturakraven.

Hovrätten ansåg att det inte var visat att en särskild reklamationsfrist om åtta dagar skulle utgöra partsbruk mellan parterna.

I andra hand gjordes gällande att reklamation under alla förhållanden inte hade gjorts inom skälig tid. Hovrätten konstaterar att det är åkeriet som har bevisbördan för att reklamation har framställts och vid vilket tidpunkt detta har gjorts. I likhet med tingsrätten ansåg hovrätten i denna del att det inte var visat annat än att reklamation hade skett först en månad efter att den sista fakturan förföll till betalning.

Arbetet hade skett på löpande räkning och fakturering hade skett veckovis och betalning skulle enligt fakturorna ske senast 30 dagar från fakturadatum. Hovrätten fastslog att det måste i ett avtalsförhållande av angivet slag mellan två näringsidkare krävas att reklamation sker i vart fall inom betalningsfristen när den är så lång som 30 dagar. Den sista fakturan som var obetalad förföll till betalning drygt en månad innan reklamationen ägde rum. Reklamationen ansågs således ha skett för sent såvitt avser samtliga fakturakrav som hade gjorts gällande.

Käromålet avseende kapitalfordran bifölls därmed.

I propositionen 2010/11:147 föreslår regeringen att det ska bli enklare för aktiebolag att genomföra fusioner och delningar. Detta ska bl a ske genom att ett aktiebolag som håller fusionsplanen eller delningsplanen tillgänglig för aktieägarna på bolagets webbplats inte ska behöva sända kopior av handlingarna till aktieägarna. Den revisorsgranskning som ska ske i samband med en fusion respektive delning ska i vissa fall få förenklas. Vidare föreslås att det införs ett förenklat förfarande för delning. Förslagen syftar till att genomföra ett EU-direktiv.

Lagändringarna, som görs i aktiebolagslagen (2005:551), föreslås träda i kraft den 1 november 2011.

Högsta domstolen skall pröva om hovrätten gjorde rätt i att neka prövningstillstånd i ett konkursmål. Efter ansökan från en borgenär bedömdes en man vara insolvent och konkurs beslutades. Mannen överklagade men fick inte prövningstillstånd i hovrätten.

Han överklagade hovrättens beslut och hävdade att det förelåg sådana synnerliga skäl som krävs för prövningstillstånd, dels eftersom gäldenärens fordring på borgenären sades överstiga borgenärens fordring på gäldenären, och dels eftersom en tingsnotarie dömt i målet, som inte kunde anses ha varit av enkel beskaffenhet.

Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Ombud för gäldenären är jur. kand. Erik Jansson, Advokatfirman INTER.

Den 1 juli 2011 träder den nya varumärkeslagen (SFS 2010:1877) ikraft. I lagen införs bl a nya bestämmelser om efternamn och konstnärsnamn. Därutöver tas det särskilda skyddet för egenartade titlar bort. De nya bestämmelserna kan i vissa fall leda till en annan bedömning av registrerbarheten hos sökta märken än tidigare.

Som sökande kan du begära en vilandeförklaring av ditt ärende innehållande efternamn, konstnärsnamn eller en titel. En vilandeförklaring innebär att PRV inte handlägger ditt ärende under perioden fram till dess att den nya varumärkeslagen träder ikraft. Förfarandet möjliggör att underlätta hanteringen av ansökningar som avser märken vilka innehåller ett efternamn, konstnärsnamn eller en titel.

Regeringen har överlämnat en proposition till regeringen anseende
Horisontella konkurrensbegränsningar Prop. 2010/11:59. I propositionen lämnas förslag till EU-rättsliga anpassningar av vissa svenska regler som tillämpas för bedömning av konkurrensbegränsningar i avtal mellan konkurrerande företag, horisontella konkurrensbegränsningar.

Förslagen innebär att lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av specialiseringsavtal. Vidare föreslås att lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1217/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av forsknings- och utvecklingsavtal.

Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande horisontella avtal, oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet. Propositionen innehåller även förslag till en redaktionell ändring i konkurrenslagen (2008:579). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

I fd justitierådet Bertil Bengtssons departementspromemoria föreslås lagstiftning om hotelltjänster, med syfte att klargöra det delvis omtvistade rättsläget och stärka konsumentskyddet.

Regler om denna avtalstyp ska tas in som ett särskilt avsnitt i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse. Bestämmelserna i 12 kap. JB ska i princip inte vara tillämpliga på avtalet.

Lagförslaget innehåller en reglering av rättsförhållandet mellan parterna som i vissa avseenden ska vara tvingande till hotellgästens skydd. Delvis bygger förslaget på den praxis som tillämpas i dag.

I huvudsak föreskrivs följande.

Rörande avtalstiden ska råda avtalsfrihet.

Vissa dispositiva regler ges om hotellgästens rätt till avbeställning, medan tvingande bestämmelser förekommer om hotellets skyldighet att tillhandahålla rum vid föreskriven tid samt om hotellgästens rätt att kräva förutsatt standard på boendet och påföljder vid brister i detta avseende.

Ett presumtionsansvar – ansvar för vållande med omkastad bevisbörda – ska gälla vid brister i hotellrummets skick, medan i övrigt hotellgästen är berättigad till skadestånd bara om vållande visas på hotellets sida.

Lämnas egendom till förvaring hos hotellet ska dock konsumenttjänstlagen gälla.

Vidare förekommer regler om hotellgästens betalningsskyldighet, vårdplikt och skyldighet att visa hänsyn vid vistelsen i hotellet. Vid väsentliga kontraktsbrott i dessa avseenden ska hotellet ha hävningsrätt.

Hotellgästen ska dessutom svara för skador på hotellets egendom vid styrkt vållande.

Målavverkningen inom Sveriges Domstolar ökade under 2010. Sammanlagt avgjordes drygt 7000 fler mål än under föregående år. Den största ökningen står landets tingsrätter för. Samtidigt ökade också det totala antalet inkomna mål med 11 000.

Under 2010 avverkade Sveriges Domstolar 370 635 mål. Motsvarande siffra för 2009 var 363 221 mål. Tingsrätterna stod för den största ökningen när det gäller målavverkning, där avverkades knappt 7 procent fler mål än under 2009. Målavverkningen ökade även vid hovrätterna och Högsta domstolen.

Genom att ställa krav som begränsar möjligheten att använda sig av filialer i valfrihetssystemet Hälsoval Dalarna, har Landstinget Dalarna brutit mot lagen om valfrihetssystem. Det konstaterar Konkurrensverket i ett beslut.

Konkurrensverket menar att landstingets villkor har missgynnat de vårdcentraler som önskat öppna nya filialer. Enligt beslutet har landstinget brutit mot principerna om likabehandling och proportionalitet samt principen om öppenhet.

I propositionen Prop. 2010/11:59 lämnas förslag till EU-rättsliga anpassningar av vissa svenska regler som tillämpas för bedömning av konkurrensbegränsningar i avtal mellan konkurrerande företag, horisontella konkurrensbegränsningar.

Förslagen innebär att lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1218/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av specialiseringsavtal.

Vidare föreslås att lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 1217/2010 av den 14 december 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper av forsknings- och utvecklingsavtal.

Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande horisontella avtal, oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet. Propositionen innehåller även förslag till en redaktionell ändring i konkurrenslagen (2008:579).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.