Kategori: Okategoriserade

Under januari 2011 nyregistrerades 7.724 företag hos Bolagsverket, i de vanligaste företagsformerna; aktiebolag, enskild näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag. Det är en kraftig ökning med 30,1 procent jämfört med januari 2010, då 5.935 företag nyregistrerades. Efterfrågan på aktiebolag är fortsatt stor, jämfört med januari 2010 ökade antalet nya aktiebolag med hela 86,6 procent, från 3.187 till 5.948.

Kommuner och statliga myndigheter kan dömas att betala en straffavgift (böter), eller få ingångna avtal upprivna, om de gjort otillåtna direktupphandlingar. Det är innebörden av de nya reglerna på upphandlingsområdet. Under våren kan Konkurrensverket ta det första ärendet till domstol.

I ett remissyttrande över betänkandet Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) riktar Advokatsamfundet hård kritik mot flera av förslagen i Målutredningens betänkande.

Utredningen vill bland annat införa prövningstillstånd för överklagande i alla äranden till hovrätt och kammarrätt. Advokatsamfundet avstyrker förslaget och skriver bland annat:

”Advokatsamfundet motsätter sig ett generellt införande av prövningstillstånd på sätt som föreslås i betänkandet och menar att det vore oförenligt med grundläggande rättssäkerhetsprinciper att inte som huvudregel ge den enskilde rätt att få sin sak prövad i ytterligare en instans i mål som kan leda till så långtgående rättsverkningar som straffrättsliga påföljder, administrativa frihetsberövanden, liksom skatte- och avgiftstillägg innebär. Innan någon ytterligare inskränkning görs, bör under alla omständigheter en trovärdig analys göras av effekterna av införandet av prövningstillstånd i tvistemål med avseende på dess inverkan på rättssäkerheten.”

Advokatsamfundet säger också nej till förslaget om att låta tingsrätterna själva bestämma om rättens sammansättning.

I propositionen föreslås lagändringar som främst syftar till att Sverige, genom Finansinspektionen, ska kunna ingå ett multilateralt samförståndsavtal (Multilateral Memorandum of Understanding) om samråd, samarbete och informationsutbyte som har tagits fram av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (International Organization of Securities Commissions, IOSCO).

IOSCO har bedömt att den omständigheten att Finansinspektionen i dag saknar befogenhet att, efter begäran från en tillsynsmyndighet i tredjeland, inhämta information från företag eller någon annan som inte står under inspektionens tillsyn innebär att Sverige inte uppfyller kraven som ställs i samförståndsavtalet. Med hänsyn både till Finansinspektionens möjligheter att samarbeta och utbyta information med tillsynsmyndigheter i tredjeland och till svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i tredjeland eller till kunder som är hemmahörande i tredjeland finns det skäl att göra ändringar i regleringen av Finansinspektionens befogenheter på värdepappersmarknadsområdet.

Det föreslås därför att Finansinspektionen, efter begäran från en tillsynsmyndighet i ett annat land med vilken inspektionen har ingått avtal om samarbete (samförståndsavtal), i den utsträckning som följer av avtalet, ska få befogenhet att lämna eller kontrollera information som behövs för att den utländska myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn. Detta bör inte gälla enbart beträffande IOSCO:s samförståndsavtal utan även andra avtal om tillsynssamarbete som Finansinspektionen har ingått eller ingår med stöd av regeringens bemyndigande.

Förslaget innebär att Finansinspektionen får begära att ett företag eller någon annan tillhandahåller uppgifter, handlingar eller annat. Det innebär vidare att den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken inställer sig till förhör också när det uppförande som utreds inte har något samband med Finansinspektionens egen tillsynsverksamhet utan enbart grundar sig på en begäran från en tillsynsmyndighet i tredjeland med vilken inspektionen med stöd av regeringens bemyndigande har ingått avtal om samarbete.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2011.

Prop. 2010/11:17.

Regeringen föreslår en ny fastighetsmäklarlag som ska ersätta den nuvarande lagen från år 1995. Den nya fastighetsmäklarlagen ska, liksom 1995 års fastighetsmäklarlag, gälla för förmedling som riktas till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare.

Förslaget syftar till att ge enskilda trygghet i samband med fastighetsaffärer som sker genom fastighetsmäklares förmedling. Samtidigt ges mäklare goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det föreslås tydligare regler för mäklarens roll som opartisk mellanman.

En praktiskt viktig nyhet i förhållande till 1995 års lag är att mäklaren får något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling, dvs. sidoverksamhet, utan att det ska anses rubba förtroendet för mäklaren. Det klargörs att mäklaren inom ramen för god fastighetsmäklarsed särskilt ska beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående, t.ex. sitt syskon. Mäklaren ska vara skyldig att föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på fastigheten. Dokumentationen ska överlämnas till säljaren och köparen. Vidare föreslås det regler som förbättrar informationen till säljare och köpare. Mäklaren blir skyldig att i fler avseenden lämna information skriftligen, t.ex. om en köpares ansvar för att undersöka fastigheten. Den beskrivning av fastigheten som mäklaren ska ge en konsument (objektsbeskrivningen) ska innehålla ytterligare uppgifter, t.ex. om gemensamhetsanläggningar och driftskostnader.

Särskilda regler för bostadsrätter föreslås, bl.a. om vilken information objektsbeskrivningen ska innehålla. Dessutom ska det i den nya lagen anges inom vilken tid en köpare eller säljare som vill kräva skadestånd av mäklaren ska underrätta denne. Även den bortre tidsgräns när fordringar mot mäklaren inte längre får göras gällande ska tydliggöras. Det föreslås även att påföljderna återkallelse av registrering och varning ska kompletteras med en ny påföljd, erinran.

Den nya fastighetsmäklarlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:15

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om besöksförbud. Förslagen är ett led i regeringens strävanden att förbättra situationen för de personer som på olika sätt riskerar att utsättas eller har utsatts för våld, hot eller trakasserier, ofta vid upprepade tillfällen, s.k. stalkning.

Förslagen syftar till att stärka förbudets brottsförebyggande funktion och förbättra det skydd som förbudet avser att ge. Uttrycket besöksförbud ersätts med kontaktförbud. De omständigheter som åklagaren särskilt ska beakta vid riskbedömningen förtydligas. Proportionalitetsprincipens betydelse tydliggörs genom att det uttryckligen anges att varje beslut om kontaktförbud ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Vidare föreslås att elektronisk övervakning ska få användas för att kontrollera efterlevnaden av ett särskilt utvidgat kontaktförbud. I propositionen föreslås också att ett särskilt brott, olaga förföljelse, införs i brotttsbalken. Förslaget syftar till att förstärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2011.

Prop. 2010/11:45.

Vid köp av fastighet har köparen enligt 4 kap 19 § jordabalken rätt att få avdrag på köpeskillingen eller häva köpet om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet.

För att fastställa vad köparen ”med fog kunnat förutsätta” görs en objektiv, abstrakt, bedömning av vilken standard köparen har haft anledning att förvänta sig på fastigheten. Denna fysiska standard varierar beroende på typ av fastighet, byggnadens ålder mm och måste bedömas från fall till fall. Vägledning finns i rättspraxis t ex i NJA 1975 s. 545 (diffusionsspärr saknades), NJA 1981 s. 815 (röt- och insektsangrepp i golvbjälklag), NJA 1986 s. 670 (hög radonhalt) och NJA 1989 s. 117 (skredrisk).

För att ha rätt att häva köpet krävs inte bara att det föreligger ett fel i köprättslig mening. Felet måste också vara av väsentlig betydelse, 4 kap 12 § jordabalken. Avgörande för väsentlighetsbedömningen är vilken typ av fysisk bristfällighet felet avser. Felet bör i regel avse viktiga delar i byggnaden för att anses som väsentligt. Omständigheter som att felet tar lång tid att åtgärda med begränsad möjlighet att använda fastigheten eller att det är oklart om felet överhuvudtaget går att avhjälpa torde också ha betydelse för bedömningen. Någon större vägledning för vad som skall anses vara av väsentlig betydelse saknas dock i rättspraxis. Högsta domstolen har endast prövat väsentlighetskravet en enda gång i rättsfallet NJA 2007 s 86. Rättsfallet är inte särskilt vägledande då de rörde ett udda typ av fel.     

Under sommaren 2010 kom ett avgörande där domstolarna tagit ställning till väsentlighetskravet. Målet avsåg ett fall där köparen av en fastighet efter köpet upptäckte att bottenbjälklaget hade påväxt av bland annat mögelsvamp och äkta hussvamp. Skadorna var enligt besiktningsmannen grava. Köparen stämde säljaren – ett dödsbo – och yrkade att köpet skulle hävas.
Tingsrätten ansåg att det förelegat mögelskador på fasigheten vid tiden för köpet och att de även – med beaktande av en genomförd renovering och att skadorna var grava – avvikit från vad köparen haft fog att förutsätta. Därmed förelåg fel i fastigheten.

Tingsrätten ansåg vidare att felet varit av väsentlig betydelse eftersom skadorna enligt besiktningsmannen vara grava och svåra att åtgärda och att fastighetens värde i skadat skick enligt en mäklare väsentligen understeg köpeskillingen. Skadorna ansågs därför av tingsrätten vara så omfattande och av en sådan karaktär att de för en enskild köpare var väsentliga. Köparen fick sålunda rätt att häva köpet.

Säljaren överklagade till hovrätten som delade tingsrättens bedömning att det förelegat fel i köprättslig mening i fastigheten. Hovrätten gick därefter in på väsentlighetskravet som måste vara uppfyllt för hävningsrätten. Rätten konstaterade att det åvilade köparen att bevisa att skadorna i huset varit av väsentlig betydelse.  Av utredningen i målet har man enligt hovrätten endast kunnat konstatera att det förelegat grava skador på högst fem kvadratmeter av bottenbjälklaget. Huruvida det fanns skador på resten av bjälklaget var inte utrett. Ej heller var det utrett om skadorna var avhjälpbara och vad som i sådana fall krävdes. Uppgiften från mäklaren om fastighetens värde i skadat skick var för allmänt hållen enligt hovrätten och kunde inte läggas till grund för någon säker slutsats om fastighetens värde i dess nuvarande skick.

Sammantaget konstaterade hovrätten att det ej var utrett vilken omfattning skadorna hade, vilka åtgärder som krävdes för att avhjälpa desamma, vad det skulle kosta samt vilka olägenheter ett eventuellt avhjälpande skulle innebära för köparen. Vid dessa förhållanden menade hovrätten att köparen inte visat att skadorna varit av sådan väsentlig betydelse som krävdes för att köparen skulle ha rätt att häva köpet. Hovrätten ändrade sålunda tingsrättens dom och ogillade köparens talan i sin helhet.

Avgörandet har överklagats till Högsta domstolen. Med beaktande av rådande prejudikattorka på området är det en förhoppning att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

En före detta återförsäljare av makeup-artiklar registrerade en ursprungsleverantörs oregistrerade varumärke i Sverige. Efter talan om invändning av ursprungsleverantören hävde Patent- och registreringsverket registreringen pga av hinder enligt 14 § första stycket 7 punkten varumärkeslagen. Återförsäljaren överklagade till Patentbesvärsrätten som efter särskild prövning ogillade överklagandet.

Ursprungsleverantören företräddes av advokaten Andreas Hagen på Advokatfirman INTER.

Läs artikeln på InfoTorg Juridik.

Länkning av artiklar anses inte utgöra ett upphovsrättsligt brott försåvida det klart och tydligt framgår att användaren förflyttas till en annan internetadress. Ett mediebevakningsföretag vinner i tingsrätten en principiell viktig seger mot fyra journalister företrädda av Svenska Journalistförbundet. 

Utredningen i målet visade enligt domstolen att mediebevakningsföretagets länkar varit sk referenslänkar, dvs länkar där det – i motsats till djuplänkning – klart och tydligt framgått att användaren förflyttas till en annan internetadress. Domstolen ansåg därmed att länkarna inte utgjort något tillgängliggörande för allmänheten av artiklarna, vare sig genom överföring till allmänheten eller på annat sätt.

Käromålet lämnades utan bifall.

Från den 1 juli 2010 skall advokaters skyldighet att vittna bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater.